Elias går bort till automaten, hör hur det klickar och klirrar. Det mekaniska underverket. Mekaniken måste vara det som kommer att bestå. När det digitala försvinner och det organiska förmultnar, så stannar inte kuggarna.
Det är troll i maskineriet.
Gnomes everywhere.
Företagsomgivningen skulle mått bra av lite John Bauer. Någon sorts portal in till en annan värld, som får en att ha ett perspektiv. Veta att det finns någom mer väg bort, än en datorskärm. Tomtar och troll, mystik bland korridorer. Som Harry Potters gångar och omdirigerande trappor. Porträtt var figurer lever och flyttar på sig. Ibland önskar Elias att Colaburkar kunde flyga. Förmodligen har han blivit påverkad av reklamen för Red Bull©. Reklamen är en naturlig, om än väldigt artificiell, del av en människas liv. Den påverkar lika starkt som färgämnen och artificiella livsmedel. Allt det här lilla, som gör att vi rätar ut vår uppfattning om tiden. Skär ett hål i cirkeln, med en smal väldigt tandad metallsåg. Bänder och böjer sedan, för att banka till med hammare. Linjen är inte perfekt och det finns också möjlighet att bända tillbaka. Men vi kommer aldrig igen att bilda en perfekt cirkel.
När Elias kommer tillbaka till receptionen med varsin Diet Coke frågar han Catherine; "Vilket form skulle du ge tiden?"
"Oj." Är hennes omedelbara respons. "Hur menar du? Form?" Elias begrundar detta, vill inte ge för många riktlinjer eller cirklar. "Om tiden skulle gestaltas i en form, säg en geometrisk figur, vilken skulle då den geometriska figuren vara? Hur ser du på tiden?"
Hon verkar lite nervös, men ändå nyfiken. Vet inte om hon ska backa eller tala. Hon talar.
"Ja, vet inte riktigt. Har aldrig riktigt tänkt på det sättet. Antar att jag ser tiden som en linje. Samtidigt så kan flera linjer korsas, finnas parallellt, och bara allmänt gå in i varandra. Koexistera. Vad de linjerna bildar för mönster, vet jag inte. Kanske slump."
"Hmm." Elias svarar. "Eftersom ting dras till varandra så att det blir kluster antar jag att det är detsamma med linjerna. Människor söker till att korsa varandras linjer. Flera linjer blir då ett garn, med en gemensam kärna. Detta garn, är runt."
Catherine har helt glömt bort sin Diet Coke. Ser aningens tafatt ut. Vill säga något. Väntar så länge så det hinner bli sådär pinsamt tyst mellan dem, då skrattar hon.
Det är troll i maskineriet.
Gnomes everywhere.
Företagsomgivningen skulle mått bra av lite John Bauer. Någon sorts portal in till en annan värld, som får en att ha ett perspektiv. Veta att det finns någom mer väg bort, än en datorskärm. Tomtar och troll, mystik bland korridorer. Som Harry Potters gångar och omdirigerande trappor. Porträtt var figurer lever och flyttar på sig. Ibland önskar Elias att Colaburkar kunde flyga. Förmodligen har han blivit påverkad av reklamen för Red Bull©. Reklamen är en naturlig, om än väldigt artificiell, del av en människas liv. Den påverkar lika starkt som färgämnen och artificiella livsmedel. Allt det här lilla, som gör att vi rätar ut vår uppfattning om tiden. Skär ett hål i cirkeln, med en smal väldigt tandad metallsåg. Bänder och böjer sedan, för att banka till med hammare. Linjen är inte perfekt och det finns också möjlighet att bända tillbaka. Men vi kommer aldrig igen att bilda en perfekt cirkel.
När Elias kommer tillbaka till receptionen med varsin Diet Coke frågar han Catherine; "Vilket form skulle du ge tiden?"
"Oj." Är hennes omedelbara respons. "Hur menar du? Form?" Elias begrundar detta, vill inte ge för många riktlinjer eller cirklar. "Om tiden skulle gestaltas i en form, säg en geometrisk figur, vilken skulle då den geometriska figuren vara? Hur ser du på tiden?"
Hon verkar lite nervös, men ändå nyfiken. Vet inte om hon ska backa eller tala. Hon talar.
"Ja, vet inte riktigt. Har aldrig riktigt tänkt på det sättet. Antar att jag ser tiden som en linje. Samtidigt så kan flera linjer korsas, finnas parallellt, och bara allmänt gå in i varandra. Koexistera. Vad de linjerna bildar för mönster, vet jag inte. Kanske slump."
"Hmm." Elias svarar. "Eftersom ting dras till varandra så att det blir kluster antar jag att det är detsamma med linjerna. Människor söker till att korsa varandras linjer. Flera linjer blir då ett garn, med en gemensam kärna. Detta garn, är runt."
Catherine har helt glömt bort sin Diet Coke. Ser aningens tafatt ut. Vill säga något. Väntar så länge så det hinner bli sådär pinsamt tyst mellan dem, då skrattar hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar